Det handlar inte bara om att få en färg, utan att hitta den nyans som just du letar efter. Nybörjare eller erfarna? Kan du lite men vill lära dig att styra processen dit du vill? Hit är alla välkomna.
Att växtfärga på ett miljövänligt sätt handlar om att använda naturliga och hållbara metoder som minimerar negativ påverkan på miljön. Här är några tips för att växtfärga på ett miljövänligt sätt:
Växtfärgning tar tid. Njut av processen och stressa inte. Förundras över vilken färgprakt som finns framför våra fötter den här tiden på året!
Ekotryck, botaniska tryck eller ecoprint, kan beskrivas som en kombination av växtfärgning, tryck och batik.
Tekniken tillskrivs ofta australiensiskan India Flint, som började experimentera med eukalyptus, men hon var absolut inte först, och det finns många som har utvecklat egna metoder och nästan alla växter går att använda, men vissa ger bättre avtryck än andra. Allt beror på vad man är ute efter för resultat.
Tyger och/eller blad doppas i järnhaltigt vattnen, rullas ihop hårt och kan sedan ångas eller kokas, det sistnämnda kan även vara i ett växtfärgsbad. Järn (och andra metaller) har länge använts för att beta garn och tyger inom växtfärgning, men reagerar även med tanniner och andra kemiska substanser i växter vilket ger avtryck från bladen på tyget. Man kan även göra avtryck utan att använda järnvatten.
Ekotryck kan delas upp i tre steg: förberedelse, hopläggning och väntan. Av detta är väntan den längsta delen. Du kan inte snabba på processen och förvänta dig att se de djupa, rika färgnyanserna. Det finns inga genvägar.
Resultaten kan vara svåra att förutsäga eftersom det påverkas av så många faktorer, men det är också det som är tjusningen och väcker lusten att fortsätta experimentera med tekniken.
Tanniner är kemikalier som finns naturligt i växter, särskilt i bark, löv, frukt och rötter. De är en typ av polyfenoler (kemisk förening) och har en tendens att ge växter en bitter smak och en brunaktig färg. Tanniner har många biologiska funktioner i växter, inklusive att agera som en försvarsmekanism mot växtätare och patogener samt att bidra till att reglera växtens tillväxt och utveckling.
I botaniska tryck, eller naturlig växtfärgning, spelar tanniner en viktig roll. När färgpaket kokas eller ångas, frigörs tanniner från växtdelarna och överförs till det absorberande materialet. Om det finns metalljoner i vattet interagerar tanninerna med dem och bildar komplexa kemiska föreningar som förstärker avtrycket på tyget eller papperet.
Tanninernas närvaro och mängd i växtdelarna påverkar färgresultatet och hur skarpt själva trycket blir. Vissa växtdelar, såsom ekblad eller valnötskal, har höga halter av tanniner och kan ge intensiva och tydliga avtryck. Andra växter med lägre tanninhalt kan fortfarande ge subtila nyanser och mönster, men kanske inte lika starka eller tydliga
Betning är att förbereda materialet för tryck genom att förbehandla det med något, men detta är inget måste. Betning kan ge en starkare och klarare färg. Animaliska fibrer (ull, silke mm) kan betas med alun och vinsten.
Alun (Kaliumaluminiumsulfat) är ett metallsalt och är det vanligaste betmedlet för all växtfärgning på animaliska fibrer. Det ser till att färgen fäster bättre och bidrar till att öka ljusäktheten. Alun har traditionellt, förutom till färgning, används vid inläggning av gurkor samt för dess sammandragande och blodstoppande effekt vid sår.
Vinsten (Kaliumvätetartrat) uppstår som restprodukt vid vinframställning. Vinsyran i vinet reagerar med det kalium som kommer från vindruvan och bildar små saltliknande kristaller. Vinsten är surt och användas för att justera pH-värdet i vattnet och göra det mer surt. Detta hjälper till att förbättra färgens absorption på animaliska fibrer som trivs med sura färgningar.
Växtfibrer kan betas med t.ex. sojamjölk. Då binds proteinet i sojan till växtfibrerna och proteinet hjälper till att förbättra färgens vidhäftning på tyget. Detta bidrar till att skapa en mer hållbar och färgäkta färg.
Eftersom tanninhaltiga blad ger tydligast avtryck tillsammans med metalljoner, så kan en spik eller två i färgbadet göra stor skillnad. Ett gammalt och välanvänt färgbad som innehåller rester från tidigare tryck och utfällda tanniner och metalljoner ger mer och smutsigare avtryck än ett rent och nytt bad. Vad tilltalas du av i trycken? Det skira fina eller det mer röriga och ”batiklika”?
Man kan även få fina avtryck av både järn och kopparföremål. Genom att lägga spikar, skruvar eller andra föremål i paketen kan man få andra uttryck än om man bara använder sig av växter eller svampar.
Platsen man färgar på spelar stor roll. Dels genom vilket vatten som finns att tillgå. Är vattnet surt eller / och järnhaltigt? Vilka växter växer där du verkar? Jobbar man med botaniska tryck finns det en fördel att lära sig vilka arter som växer där du bor, och om de är lämpliga att använda till tryck eller inte. Genom att lära sig vad som reagerar med vad kan man styra tryckprocessen, men det finns alltid ett litet mått av slump med som både kan stjälpa och hjälpa.
Kan man odla färgväxter och varför gör man det när det finns så många vilda växter och svampar att använda?
För odlings- och trädgårdsentusiaster kan det verka självklart att odla sina egna färger. För de som är mindre benägna att odla kan man undra varför man ska bry sig när man enkelt kan köpa färdiga färgämnen och extrakt.
En stor anledning att odla efärgväxter är att du då kan få en ännu större variation i din färgningsskala. Många färgväxter är lätta att odla och blommar rikligt vilket är en fröjd för alla polinatörer och för oss som kan njuta av blommornas färger. Naturliga färgämnen är ju biologiskt nedbrytbara, förnybara och giftfria. Odlar du växterna själv så har du kontroll över hela processen från frö till färg.
Att odla innebär alltid en stor del arbete, tid och misslyckande. Men för mig är detta en stor del av anledningen till att jag håller på. Att kunna styra själva processen med naturlig färgning och se helheten från frö till färdigt resultat.
Idag har vi flera ord som syftar på ungefär samma sak; redesign, remake, upcycling, återanvändning, återbruk. Det handlar om att ge gamla saker en ny funktion, eller att använda material från något begagnat och göra något nytt av det, eller att ge något en ny stil eller förlänga livslängden på föremålet eller plagget. Något som är viktigt idag när vi behöver ta hand om det vi har istället för att producera nytt.
Med botaniska tryck eller växtfärg kan man ge ett fläckigt eller blekt plagg ett nytt och längre liv genom färg och/eller tryck. Att återanvända och färga om kläder är mer hållbart än att köpa nytt, vilket minskar avfall och resursanvändning.
Genom att färga över fläckar kan du alltså både förändra plaggets utseende och bidra till en mer hållbar konsumtion. Men tänk efter före. Detta gäller både vid färgning av garner och plagg. Vilket uttryck vill jag ha på mitt färdiga plagg, vad tilltalas jag av och vad kommer jag att bära? Är det de mest grälla färgerna som jag vanligtvis väljer eller vill jag har kläder som har en dovare färgskala. Du som har massor med växtfärgat garn som aldrig blivit något, kan det bero på färgval mer än oförmåga att skapa av garnet?
